Annas blogg

Men vissa dagen hjälper inte det. Känslan kryper sig på och hjärnan går på högtryck. Magen knyter sig och tårarna rinner. 

Varför ska det vara så svårt? Vad är det för fel på mig? Jag vet att jag gärna ger för mycket av mig själv i relationer. Eller för mycket är väl kanske fel ord. Kan man ge för mycket? Saken är väl kanske den att man istället får förlite tillbaka.

Det ända man vill är ju att få lika mycket tillbaka som man ger. Att finna den andra pusselbiten. Den som man hör ihop med alla dagar i veckan å alla timmar på dygnet. Både när man är tillsammans och när man är ifrån varandra.

Ibland känns det som att livet springer ifrån mig och att det aldrig kommer att bli min tur att få luta mig tillbaka in i en famn och känna mig helt lugn och helt trygg. 

Men idag är det bara en sån dag. Å jag låter känslan vara där för jag vet att imorgon är det en ny dag å då är det dax att vara stark igen. Höja blicken och le. Så kan ingen se vad som finns där innanför... 

Fast just nu i denna stund så spelar faktiskt inte paketen någon roll. Det ända jag vill ha är att verkligen få känna mig älskad. Att jag får vara nummer ett på den där prioreterings listan. Någon som faktiskt inte vill något hellre än att få tillbringa sin tid tillsammans med mig. Jag önskar att någon väljer mig.

Jag säger inte att jag inte är älskad. Jag vet att jag är älskad. Jag har mina barn, mina vänner och min familj. Jag har ett jobb som jag verkligen trivdes med.

Det jag önskar mig är kanske inte mitt att få. För det hjärta jag vill ha är jag rädd att det faktiskt tillhör någon annan. Att det hjärtat aldrig kommer att älska mig fullt ut. För hur jag än vänder och vrider på det så kommer jag alltid att vara jag och jag kommer aldrig någonsin att bli hon. 

För mig är den värsta känslan av ensamhet när jag är tillsammans med någon men ändå helt ensam. Denna känsla kan jag få både i förhållande med en partner och i förhållande med vänner. 

Med en partner så handlar det nog mycket om mig och mitt sätt att vara å mitt sätt att tänka. Att ha förväntningar men inte uttrycka dom. Inte tala om vad jag känner och vad jag vill ha. Att bara förvänta mig att han ska förstå mig. Borde ju vid min ålder ha lärt mig att män inte förstår om ingen talar om det för dom. Tyvärr så har jag ett väldigt in vant beteende att inte säga vad jag känner eller tycker. Att bara bita ihop köra på och le. För så länge ingen verkligen ser mig i ögonen och ser förbi fasaden av ett leende så klarar jag mig. Även om jag ofta önskar att någon bara såg förbi den och fångade upp mig. Jag stänger inne mina tankar och min oro. Jag skapar mina egna demoner. De som naglar sig fast i tankarna och dränker dom med dålig energi, som får spiralen att snurra fortare. Gör känslan av ensamhet bara större och större.

Med vänner så är det en liten annan känsla av ensamhet. Eller kanske någon form av utanförskap. Känslan av att inte riktigt passa in eller inte vara bra nog. Den förståndiga delen av hjärnan säger ofta till mig att de hade inte varit vänner med mig om de inte tyckte att jag dög. Men den andra delen säger andra saker. Saker som också får mig att stänga av lite... Att gömma mina känslor och tankar för alla andra. Alla utom de där demonerna. Jag ger dom massor av näring och tillåter dom att sakta sakta se till att jag stannar kvar i spiralen.

Jag brukar alltid säga att det är inte min lott i livet att bara få vara lycklig. Att bara få känna mig bra och älskad på riktigt. 

Men jag hoppas av hela mitt hjärta att jag någon gång ska få uppleva den känslan. Att få uppleva det där självklara och enkla. Att bara få må bra. Jag hoppas om så bara för en stund. ❤️

Fast jag ska inte klaga. För hur trött jag än är på morgonen så åker jag till jobbet med ett leende. Att man får ha ett jobb som man tycker är roligt varje dag. Även om vissa saker kan vara jobbiga så är det så mycket som är positivt så det överväger 😀

Men nu är det ändå dax att ta tag i lite andra saker. Träningen har det tyvärr blivet lite dåligt med det sista men dax att ta tag i det igen. Har inte varit sjuk men ändå inte känt mig hundra i kroppen så har valt att inte träna. Nu känner jag mig starkare igen å inte så trött. Sen så är det en del saker här hemma som jag ska ta tag i. Börja röja och slänga en del. Försöka få mitt hus så som jag vill ha det 👍🏻

Men först lite sömn innan jobbet imorgon 😁

Inte alltid men ofta så bygger man upp något som kanske egentligen inte existerar men ibland så är den där klumpen något man faktiskt ska lyssna på och faktiskt analysera.

Varför är den där. Vad beror den på. När började den komma och  vad va det som utlöste att den dök upp. 

Ja frågorna är många och ofta svåra att sätta fingret på men en sak är säker. Det är bara man själv som kan ta sönder den och få den att försvinna. 

Jag brukar alltid säga att man själv är ansvarig för sin egen lycka. Att man själv väljer hur dagen ska bli. 

Så det kanske är dax att leva upp till mina egna ord och faktiskt ta ansvar. Vara lite snäll mot mig själv och faktiskt sätta mig själv i främsta rummet en stund. 

Att inte bara finnas för andra utan finnas för mig själv. Att även jag kan säga nej. 

För min lycka är min egen och den ansvarar jag själv för 👊🏻

Men.... 

Jag ska verkligen försöka att vara mer rädd om mig själv.

Jobba med träningen. 

Bygga upp mig själv.

Finnas där för andra men aldrig på bekostnad av mig själv. 

Hitta på mer kul saker med mina grabbar.

Se om mitt eget och våga fatta lite beslut om vad jag vill framöver.

Arbetsmässigt ska jag... 

Jobba med att få koll på allt nytt. 

Få personalen att jobba mot samma mål

Leverera en grym butik

Förhoppningsvis höja omsättningen

Så 2022 nu kör vi 👊🏻💪🏻

Ja pretentiös blev ju inte som man tänkt sig prscis. 

Ganska tidigt på året blev jag grymt sviken vilket ledde till att jag blev singel igen. Helt plötsligt stod jag  med en säsongsplats på Böda men ingen husvagn. Så sagt och gjort jag började kolla runt och så köpte jag mig en husvagn 👊🏻 nästa steg va ju att den skulle köras dit också. Så bara att ta tag i det med. Premiär turen med husvagn bakom bilen blev de 27 milen till Böda 💪🏻 så då va det löst.

Min nästa plan va att jag skulle vara singel lääänge nu men det blir ju inte alltid som man har planerat 🥰 Träffade en fantastisk norrlänning ❤️

Började gymma igen efter flera års uppehåll 💪🏻👊🏻

Spänderade sommaren mellan Böda och hemma. Fick träffa mr R s familj från norr. 

Va ganska trött och enegilös på jobbet när hösten kom. Så sökte en tjänst som butikschef istället och fick den 😃👊🏻 

Så tack  2021 för både med och motgångar. Låt motgångarna stärka dig och medgångarna bära dig ❤️ 

Läser inlägg efter inlägg om att hans klasskamrater har ordnat en fantastisk aktivetet i samhället. Hur duktiga dom är dessa fina fantastiska ungdomar. Å ja jag vet att många av dom är fina och duktiga. Men kan ändå inte känna det. För det är också dessa fantastiska unga som har gjort mitt barns snart hela grundskola alla åren till ett helvete. En del har retats, andra har knuffat, tagit sönder han saker eller bara tyst tittat på. För man vill  ju inte vara den som kliver emellan och faktiskt säger stopp. Då kan man ju själv bli  den som får ta emot de där elaka orden och knuffarna i korridoren.

Jag förstår att det är lättare att kolla åt andra hållet, att blunda och gå vidare. Om ni bara visste vilken fantastisk kille ni missar där. Han som aldrig skulle säga något elakt om någon. Inte ens om dom som är elaka mot honom. Hur han varje dag kämpar med sig själv för att ta sig till skolan. Vissa dagar går det bara inte. Han klarar inte av att komma iväg. En skola han inte vill vara på. Med klasskompisar som är elaka eller inte bryr sig alls. Jag hoppas att ni som utsätter andra för detta någon gång faktiskt inser vad ni gjort och att ni lär era barn att vara bättre. För tänk er själva att ha en diagnos som gör att ni inte fungerar precis som alla andra och inte klarar av att bara sitta och ta in, att inte kunna fokusera några längre stundet. Utöver det även lida av skriv och läs svårigheter. Bara det gör ju att skolan blir tuff och jobbig. Att sen inte ha några vänner i skolan och utsättas för utomförskap och mobbning. Fatta vilken styrka man måste ha för att sedan faktiskt gå till skolan.

Han är en äkta kämpe och jag hoppas att han en dag får stå där och säga jag gjorde det, jag lyckades. 

Men när jag läser om dessa fina ungdomar så kommer tårarna, klumpen i bröstet, ångesten att veta att han inte räknas med bland dessa fantastiska ungdomar. För han är inte där....

Men för mig är han den finaste mest fantastiska kämpe jag någonsin har träffat. Så stolt över det han gör och som han kämpar. Han är så värd att få lyckas.

Mamma älskar dig. 

Idag har det varit som vanligt fullt upp på jobbet. När kollegan kom och sa att det va dax för lunch så trodde jag att han skojade 🙈men klockan 1 1/2 timme längre fram än jag trodde 😂 fattar inte vart tiden tar vägen.

Efter jobbet va det hem å fixa mat till grabbarna. Å eftersom det är måndag så blev det också en sväng till H för att kolla på Gåsmamman. Något vi brukar göra på måndagar. Nu är det dax att sova å tagga för en ny dag på jobbet imorgon.

Godnatt 😴

Så nu har jag jobbat 2 veckor på nya jobbet. Helt klart en omställning att gå från teamchef till butikschef. Gå från Willys till Willys Hemma. Men så sjukt kul. En massa ny utmaningar och massa nya möjligheter. En helt ny personalgruppen att lära känna. Även en hel massa saker som jag måste lära mig.

Tyvärr så har träningen hamnat lite i skymundan. Dels så åkte jag på en förkylning och så har jobbat varit väldigt intensivt. Men i går kom jag iallafall iväg till gymmet efter 4 veckors uppehåll. Vilket också resulterade i en hemsk träningsvärk. Testade en ny övning för rump/lår och kan lungt säga att den tog där den skulle 🙈 Ni vet när det känns så mycket i benen att man faller sista biten när man ska sätta sig ner 😂 Så blir spännande och se om det avtagit något tills imorgon. Annars så kommer det bli en plågsam dag på jobbet 😜

Idag har jag också varit och ställt in husvagnen på vinterförvaring. Skönt att kunna bocka av det på måste listan. Även haft lite besök av pappa. Mycket trevligt 💕 Sen har det klarats av lite tvätt och andra måsten här hemma. Nu ska jag sova och ladda för en ny arbetsvecka som bland annat bjuder på två dagars Bc möte i Göteborg och även en kväll tillsammans med min gamla ledningsgrupp från förra butiken ❤️ så ser ut att bli en fullspäckad och rolig vecka.

En liten bild på pappas hund ❤️

Fick sen lust att gå en promenad i skogen. Inte ofta som jag blir sugen på att gå ut själv men just denna gången så kändes det så rätt. Så jag tog på mig lurarn, satte på lite musik, stoppade en påse i fickan för säkerhets skull och traskade iväg. Har man tur så hittar man lite guld ute i skogen 😉

Å ja jag hittade lite guld i skogen. Va så härligt att komma ut så resultatet blev en promenad på 10.3 km och ca 2 litet kantareller.

Sen blev det hem å fixa lite sen frukost till mig och grabbarna. De uppskattar ju den där tiden när vi sätter oss tillsammans vi tre och äter å pratar. Kvalitetstid ❤️

Resten av dagen bjöd på trevligt umgänge soffhäng och film. 

Idag har jag mest ägnat dagen åt att städa, tvätta och fixa här hemma. Varje gång jag gör det så får jag den där känslan av välbefinnande och jag förstår varför jag valde att behålla huset. Finns sjukt mycket som behöver göras med huset. Men det är mitt hus och det får ta sin tid för tillslut så kommer jag att lyckas göra det så som jag vill ha det.

Imorgon är det dax för jobb igen. Fast när man har haft en bra helg och känner sig tillfreds så känns det också helt ok med måndag imorgon. Sen tisdag och onsdag är det utbildning som gäller. 

Så blev ett bra pass som jag känner mig nöjd med. 

Känner dock att jag har fastnat i samma övningar även om jag har ökat vikterna något. Så nu ska jag försöka läsa på lite och ändra lite men även lägga till lite nya övningar.

Om detta ska hålla i längden så måste jag nog jobba en del med mitt träningsprogram också. Med fokus på mage, rumpa och lår i ett program och rygg, bröst och armar i ett program. Så blir till att börja skissa lite på det. Vet med mig att jag måste ha en plan klar i huvudet när jag kommer till gymmet. Annars så blir det inget bra träningspass. 

Tyvärr så blev det ingen promenad ikväll då jag va tvungen att uträtta lite ärenden istället. Men stora sonen fick iallafall ny skor 😀

Detta är en ganska svår fråga. Jag har inte något mål som att springa det där loppet eller vara med på den där tävlingen. 

Mitt mål är att försöka bygga upp min kropp så att den faktisk orkar bli gammal. Att den ska vilja vara med mig och att jag ska må bra. I detta målet ingår ju även att gå ner i vikt för en bättre hälsa. Men samtidigt kanske man skulle dehöva något konkret mål. Något som man faktiskt kan "ta på".

Så detta funderar jag nu på. Vad kan jag ha för mål. Vad passar mig och vad kan det vara som kan få mig att ge det där lilla extra i min träning. Mycket funderingar och tankar här 🤔

Har inte riktigt kommit på något än men hoppas på att jag snart kommer att komma på något. Så om någon har en bra idé kom gärna med den då. Det jag vet är att jag kommer aldrig ha något springlopp som mål. Då jag vet att hur vältränad jag än är så uppskattar inte mina knän att springa. Utan gym och promenader passar min kropp så mycket bättre.

Imorgon är det iallafall dax för veckans andra gym pass 💪🏻👊🏻 Väskan är packad så att det bara är att byta om på jobbet och åka raka vägen till gymmet. Stannar jag till hemma så är det så mycket svårare att hitta motivation att sen ge sig iväg till gymmet. Å förhoppningsvis så kan jag även få till en promenad framåt kvällen ☺️

Spännande är det... Bara att våga hoppa och se vart det landar 🤗

Sen maj 2020 så har jag ju faktiskt lyckats gå ner till 18 kg i vikt. Jag har börjat träna på gymmet och jag känner själv hur bra jag mår av det. Även om det ibland känns helt hopplöst och livet tar mer än det ger så är det viktigt att titta på de bra sakerna. På det som gör just mig lycklig och får mig att må bra.

Å dessa pass på gymmet de får mig att må bra ☺️

Vi har haft en så mysig helg med god mat och att bara tillbringa tid tillsammans utan en massa måsten. Vi hade även tur med vädret så att vi kunde sitta på uteserveringar, ta en öl och bara prata ❤️ 

Vi har haft en så mysig helg med god mat och att bara tillbringa tid tillsammans utan en massa måsten. Vi hade även tur med vädret så att vi kunde sitta på uteserveringar, ta en öl och bara prata ❤️ 

Denna semestern har bjudit på många skratt med både gamla och nya vänner. Det har varit tid på Böda i husvagnen både med barnen och med han 💕 å det har varit tid hemma vilket också är väldig uppskattat. Visst finns det mer man skulle vilja ha gjort men också så mycket man har gjort.

Är ändå tacksam för allt ❤️

Å känslan idag dagen innan det är dax att börja jobba igen, när jag ställer mig på vågen för att se hur många semesterkilo jag dragit på mig 🙈 inser att jag istället tappat 1,5 😁

Det hade jag aldrig vågat drömma om 😂👍🏻

Så tack för denna semestern och på återseende. Nu blir det att njuta av lediga kvällar, dagar och helger mellan jobbpassen ☺️

Ännu en helg här på Böda har nu passerat. Å som vanligt så har det varit mycket skratt tillsammans med fantastiska vänner ❤️

Denna plats är som balsam för själen. Att få vara utan en massa måsten tillsammans med barnen och vännerna.

Så tacksam att jag fick hjälp att lösa detta. Köpa mig en egen husvagn och kunna tillbringa denna sommaren här tillsamman med vänner. Å att få ge barnen ännu en sommar här. Här där de trivs och har vänner att hänga med. Å inte sitter vid tv spel eller datorer hela dagarna. Utan är ute å hittar på saker. Är nöjda och glada. Ska bara få dom att hjälpa till med disken också 😜

Detta är våran underbara strand här 😍

Just nu är livet så där som det ska vara. Helt fantastiskt underbart 😉

Kram från mig 

Så är det antingen så simmar man eller så sjunker man. Å hur det än är så tror jag att vi människor är överlevare. Vi vill ju aldrig landa där nere på botten så jag tror på att simma att det är det som gäller. 

Jag tror också att vi många gånger är betydligt starkare och klarar betydligt mer än vad vi tror. Hur många gånger har man inte tänkt att detta kommer jag inte klara, det går aldrig. Eller om hen lämnar mig så dör jag. Hur många har egentligen dött av att bli lämnade. Det är tufft, det är ensamt, det gör ont och det suger. Men fortfarande så lever man, man kämpar på, man simmar, man tar sig upp från botten för på botten vill man ju inte vara.

Livet är dom en bergodalbana det går upp och det går ner det snurrar och det rycker. Men visst är det också lite tjusningen med livet. Om det aldrig är tufft hur ska vi då kunna veta när det är enkelt. Om man aldrig är ledsen hur ska man kunna uppskatta att vara glad. Att njuta av livets goda saker. 

Men ibland bara ibland så får man sluta simma en stund och bara sjunka. Bara sluta ögonen och stänga av. Det viktiga är bara att man inte får sjunka hela vägen utan börja simma igen innan man slår i botten. 

Så simma och fortsätt simma ❤️

VÄNNER ❤️

Brukar ofta få höra att jag är en stark person. Att jag klarar det mesta. Tänk om de såg förbi det där leendet någon gång och faktisk såg mig och den kampen som jag faktiskt utövar.

Men jag fortsätter framåt och jag ler. Ler som jag aldrig gjort förut. Jag andas och ler. 

Ibland vågar jag inte ens vara nöjd. Vågar inte bara njuta. För av någon anledning så har livet åter bestämt sig för att det är dax att dela ut käftsmällen. Men som vanligt får man resa sig. Borsta av sig smutsen och ta nya tag. 

Saknaden är fotfarande lika stor. Jag får fotfarande impulsen att ringa dig när det är tufft eller när det händer något roligt. Önskar att du va här att du fick se hur fina dina barnbarn är. Hur dom växer och utvecklas. Önskar att jag kunde be dig om goda råd. Även om vi inte alltid tyckte lika så va alltid din åsikt viktig för mig.

Älskar dig mamma och saknar dig. Men vet att en dag ses vi igen ❤️

Tills dess ska jag leva livet med medgång och motgång. Med glädje och skratt men även med tårar och sorg. 

Kram ❤️

Trots att vi inte haft någon kontakt de senaste åren så har du en stor plats i mitt hjärta. Jag önskar verkligen att du hade fått vara kvar ett tag till. Att du hade fått se dina barnbarn växa upp och bli vuxna. 

Vila i frid ❤️

Sen så känner väl jag att jag har svårt att skydda mig eftersom jag jobbar som jag gör. Så träffar jag ju massa människor ändå, både friska och sjuka. Men jag vill ju inte smitta någon annan. 🤕😷🤧

Men för övrigt så tuggar livet på med både medgång och motgång. Vissa dagar lever man livet och vissa dagar känns det som att livet inte gör något annat än håna. 

Har iallafall en plan på att träna och gå ner i vikt. Än så länge så har lyckats gå ner i 2,5 kg så nu är det till att kämpa vidare. Å framför allt tänka på vad jag äter. Mycket ligger i vad man stoppar i sig.

Å jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jag ska försöka bli bättre på att uppdatera här 🙈

Tänk vad tiden går fort. De växer så fort dessa barn. Mins det som igår när de va små och helt beroende av mamma. Skönt att de blir större men det behöver ju inte gå riktigt så fort!

Träningen går det lite sådär med tyvärr. Är fortfarande inte helt pigg efter influensa och lunginflammation. Har iallafall börjat gå på promenad och nu funkar det bättre och bättre. Så snart borde jag kunna ta mig till gymmet också.

Skulle även behöva få ordning på kosten. Det handlar inte bara om att äta rätt. Det handlar om att hitta motivationen att äta rätt. Jag vet hur jag ska göra men svårt att leva upp till det. Men jag ska ta mig dit. Det går sakta, sakta men det går på rätt håll. 

Sov så gott ❤️

För en vecka sedan firade jag min 40 års dag med en massa fina vänner. Blir helt varm i hjärtat när jag tänker på hur många vänner jag har som kom och firade denna dag med mig. 

Med träningen går det sämre tyvärr. Jag är fortfarande inte helt pigg sedan lunginflammationen. Men helt klart mycket bättre. Känner ändå att jag har börjat få tillbaka energin igen. 

Så ger det ett par veckor nu med promenader och sen får det bli gymmet igen. Har även börjat se över vad jag äter. Har även börjat äta vitaminer och mineraler. Kommer nog lyckas tillslut. Tålamod och en hel massa jävla anamma så ska jag nog lyckas 😀

Ha en skön helg 😘

Så det där med att sluta vara soffpotatis och faktiskt komma igång med träningen.

Men nu har jag fått penicillin och hoppas verkligen att den biter på detta. För orkar inte må så här längre nu. Vill ju bara komma igång och känna mig pigg. Vet ju att bara jag kommer igång med träningen så kommer jag att må så mycket bättre.

Så vila några dagar så att lunginflammation släpper. Sen får jag nog snällt börja med lite promenader. Å bli bättre på att lyssna på kroppen och faktisk göra lite mer som den säger. 

Nu är det dax att sova lite.