Annas blogg

Så är det antingen så simmar man eller så sjunker man. Å hur det än är så tror jag att vi människor är överlevare. Vi vill ju aldrig landa där nere på botten så jag tror på att simma att det är det som gäller. 

Jag tror också att vi många gånger är betydligt starkare och klarar betydligt mer än vad vi tror. Hur många gånger har man inte tänkt att detta kommer jag inte klara, det går aldrig. Eller om hen lämnar mig så dör jag. Hur många har egentligen dött av att bli lämnade. Det är tufft, det är ensamt, det gör ont och det suger. Men fortfarande så lever man, man kämpar på, man simmar, man tar sig upp från botten för på botten vill man ju inte vara.

Livet är dom en bergodalbana det går upp och det går ner det snurrar och det rycker. Men visst är det också lite tjusningen med livet. Om det aldrig är tufft hur ska vi då kunna veta när det är enkelt. Om man aldrig är ledsen hur ska man kunna uppskatta att vara glad. Att njuta av livets goda saker. 

Men ibland bara ibland så får man sluta simma en stund och bara sjunka. Bara sluta ögonen och stänga av. Det viktiga är bara att man inte får sjunka hela vägen utan börja simma igen innan man slår i botten. 

Så simma och fortsätt simma ❤️