Det rullar på....
Oro är något vi alla känner ibland. Den kan visa sig på flera olika sätt. En del blir rastlösa andra blir nästan paralyserade. Ja jag blir gråtfärdig.
I fredags rullade dagen på som vanligt men jag kände mig som världens ensammaste just då.
Min pappa låg på operationsbordet från ca 8 till 12. Han har gjort en bypass operation. Vilken lättnad när telefonen ringde 12.30 och en sköterska talar om att allt gått bra å att hjärtat är starkt.
Han är ju den ända jag har kvar så bara det gör ju att jag va extra orolig.
Typiskt mig så va det ju också väldigt nära till gråten. Hoppas nu att det kommer att vara lugnt ett tag nu!
Kram
