Där rosor aldrig dör
Nu är du på en plats där rosor aldrig dör. Nu är du å lillasyster tillsammans för evigt. Kvar står vi som älskar å saknar och som inte riktigt kan förstå. Men jag tror att det va ett efterlängtat återseende mellan systrarna. Jag vet att vi kommer att mötas igen.
Igår va det min mosters begravning. Det va verkligen en jobbig dag som jag gärna hade hoppat över men ändå aldrig velat missa. Det va en jätte fin begravning.
Det är så konstigt med begravning. Det är så jobbigt, gör så ont å är så sorgligt men ändå så är det så vackert. Men att gå på mosters begravning bara sju månader efter mammas va lite för mycket men som prästen sa till mig det är bra när det kommer två så nära varandra för då får man ur sig lite mer.
Det va mycket som påminde om mammas begravning å det sjöngs samma sånger vilket väckte ännu mera minnen å gjorde väldigt ont.
Vila nu i frid mamma å moster vi ses igen
*KRAM*
