Tankar.....
Ibland blir det verkligen snurrigt i huvudet. Man vet verken ut eller in de bara far hit och dit. Det kan ibland vara något stort som händer i livet som rör till det och ibland är det bara någon liten förändring som rör till tankarna. Just nu önskar jag verkligen att mamma hade funnits kvar här så att jag hade kunnat soterat mina tankar med hennes hjälp. Hon lyssnade alltid på mig å fanns alltid där för mig. Kan inte fatta vem som ska hjälpa mig nu! Någon som känner sig manad ;)
Jaja jag kommer nog på det själv så småning om! Det får ta sin tid och en del kommer säkert att klarna med tiden. Å som tur är så har jag ju vänner som lyssnar på mig. Både nya och gamla! Som alla känner till min förlust och förstår att det kan bli rörigt ibland. Men sorgen och sakanden gör sig påmind nu när vi börjar närma oss våran första jul sedan mamma lämnade oss. Det värker i hjärtat av saknaden. Ibland är livet verkligen inte enkelt å jag hoppas att det kommer att kännas lättare med tiden. Jag försöker vara mitt vanliga jag. Som älskar att skratta å skämta, prata och umgås. Även att jag själv känner att det sviktar lite ibland så hoppas jag verkligen att folk ändå upplever mig som en glad och positiv person.
Kan inte tro att det snart är sex månader sen sedan jag pratade med henne för sista gången. Men jag vet att hon vakar över mig. Jag känner hennes närvaro. Hon gör mig stark!
Kärleken finns alltid där!
Det blev visst lite luddigt men som sagt tankarna hittar inte riktigt sin plats.
*KRAM*
