Det va vad jag behövde!
Kändes lovande på morgonen idag. Barnen pigga och glada å uppe och färdiga för dagis i tid! Känndes som att det skulle bli en bra start på veckan. Vilket det blev fram till klockan halv nio när de ringde från dagis å sa att Max va dålig i magen IGEN! Trodde nästan att jag skulle börja grina. Vill inte!!! Känns som att det räcker nu! Som tur va så kunde R åka hem å hämta lille man. Som själv inte tyckte att han va alls dålig. Har varit som ett vilddjur hela dagen å mer eller mindre vänt upp o ner på hela huset. Men denna veckan får han vara hemma nu så det blir inget mer dagis för honom detta året!
Så imorgon har jag bytt arbetstid så att R å jag kan va hemma i skift. Samma sak gäller på onsdag å sen är vi lediga. Undra när vi ska hinna med sånnt där som att förbereda julen? Men det löser sig säkert. Julen kommer väl i vilket fall som hellst eller?
Ikväll fick jag med mig Sara på en skön men kall promenad -15 grader! Det va verkligen något som jag behövde å som vi borde ta oss tid till oftare. Så skönt att komma ut å röra på sig lite samtidigt som man får prata med någon som verkligen lyssnar och förstår men som är utanför familjen.
Vänner ska man vara rädd om!
*KRAM*
